Hur hinner du med allt?
Hur känns det att dieta igen?
Hur orkar du hålla på och inte ge upp?
Några frågor jag får ibland så därför tänkte jag nu skriva om hur jag upplever det att gå på diet och då en tävlingsdiet. En tävlingsdiet kan i många andras ögon, tror jag, upplevas väldigt extrem, kontrollerad och tråkig och utan spontanitet och och det stämmer ju också till viss del. Kontrollerad och extrem håller jag med om men tråkigt tycker jag inte det är, tror jag inte skulle orka hålla på med detta om jag hela tiden skulle tycka det vore tråkigt. Gällande spontanitet kommer jag till lite senare.
När jag tävlingsdietar försöker jag leva så normalt som möjligt, jag tror bara de närmaste och de som vet att jag skall tävla märker av det. Andra tror jag inte märker av det, förutom att jag kanske äter ur en matlåda på något som anses vara på ett annorlunda ställe :) Dieten tycker jag inte skall styra för mycket utan vara en del av hur jag lever för tillfället.
För det första hur jag hinner med allt med jobb, träning, allt kring kosten och leva sitt normala vanliga liv där har jag egentligen bara ett svar och det är att planering är A och O. Om jag skall åka bort så måste jag planera vilken mat jag skall ta med och om jag hinner träna innan eller ta med träningsgrejer för att träna dit jag kommer. Planera helt enkelt allt utifrån hur veckan ser ut. Jag brukar planera veckovis och ja diet för mig fungerar bäst när jag är hemma i mina rutiner men det går alltid att lösa när jag att åka bort. Blir att packa matlådorna bara :) Jag undviker väl att planera in en solsemester på dieten då det kan vara lite tråkigt kan jag tycka att behöva dieta då, men det skulle gå om jag ville. Bara att planera :) Men solsemestern planerar jag gärna till efter tävlingen. Då jag är van oregelbundna arbetstider är jag van att planera efter de tiderna jag jobbar och givetvis vilka matlådor som skall följa med till jobbet. Tid på diet är LYX, då det är mycket att hinna med gällande jobb, träning, kost och vardag, det finns många gånger inte så mycket tid över.
Jag försöker hålla planeringen på en lagom nivå, blir det för extrem planering kan jag bli stressad av planeringen och jag planerar gärna inte in för mycket. Jag vill gärna ha lite hålrum i min planering för att ha utrymme till lite spontanitet eller soffläge :) Jag planerar heller inte allt för långt i förväg vilket jag också kan bli stressad av. Att vara flexibel och kunna planera om är också bra, under förra dieten kunde jag bli mindre glad när det uppkom saker i vägen för det jag tänk medans jag nu idag har vant mig vid att planera om saker och ting. Det mesta löser sig har jag märkt med tiden :)
Att dieta en andra gång tycker jag är enklare, erfaranheten har gjort mig mer lugn och avslappnad till att tävlingsdieta och tillochmed gjort det roligare :) Personer i min närhet vet också vad jag gör, så behöver inte förklara varför jag inte äter maten det bjuds på utan har med mig en matlåda eller bara dricker kaffe under en fika.
Spontaniteten går ner under diet, att ex bara dra ut en kväll för att käka ute på restaurang med vänner kan bli lite svårare. Då följer jag gärna med men äter då min mat innan och bara är ett gott sällskap på restaurangen :) Är det middag hemma hos någon är det bara att ta med matlådan. Det går att vara spontan såklart till det mesta förutom kosten och för mig själv om tiden finns. Jag hatar att stressa så jag har sagt nej till saker ibland för att hinna med allt annat som ex att träna istället och inte behövs stressa.
Vad som håller igång mig och att jag inte ger upp. Detta med motivation... och visst sviktar den ibland men jag gör detta för att jag tycker det är roligt, gillar utmaningen och jag VILL göra detta. Och de dagarna jag tycker det är mindre roligt så har jag hela tiden i bakgrunden MÅLET jag strävar emot. Känslan att klara av en utmaning och nå slutmålet är oslagbar och bara att få känna en känslan gör att jag inte kan ge upp och nyfikenheten att se hur nästa tävling skall gå påverkar också positivt :) Ibland känns allt bara fy och blä och då är det bara att göra det och köra på, ingenting är alltid roligt och en dans på rosor utan ibland är det bara att stå ut och försöka motivera upp sig på något sätt :) När det är andra dieten vet jag att allt slit är värt det och jag vill se hur jag utvecklats och förbättrats till detta året.
Så det är ingen dans på rosor att tävlingsdieta men heller inte allt för jobbigt tycker jag. Jag mår för det mesta väldigt bra under diet. Tycker heller inte att jag får offra saker för dietens skull, jag ser det inte så utan jag ser det mer som jag får göra vissa val som för mig känns bra.
Jaha detta var lite dietsnack om hur JAG upplever det att tävlingsdieta.
